konstrundasymbol2

MARKBLADET • Onsdag / torsdag vecka 39 • 2008

mb392008Sida1Bild0001

Thage Folkesson från Kinna är en av de som ställer ut i konstrundan. FOTO: Per Niklasson

Han hittar skönheten i gammalt skrot

mb392008Sida1Bild0003

Det här konstverket har Thage tillverkat under sin sommarvistelse i Varberg. Nu tar han med det hem till Mark.

Kan ett skrotupplag vara en guldgruva?Ja, åtminstone för Thage Folkesson. – Det är fascinerande med olika sorters material, säger konstnären från Kinna.

 

Thage Folkesson är en välkänd

konstnär för många

Markbor. I många år ägnade

han sig åt att måla landskap,

men för fem år sedan tog

hans konstnärskap en ny

bana, då han valde att inrikta

sig mot något som kallas för

assemblage. Inspirerad av

sina favoritkonstnärer Jackson

Pollock och Antoni

Tapies bestämde han sig för

att göra något nytt.

Gamla masonitskivor och

rostiga metallbitar får nytt liv

i Thages konst. En

söndertrasad

sockersäck kan förvandlas

till en himmel, en

förbrukad takplåt blir ett

höghus.

De tredimensionella tavlorna

gör att betraktaren får

använda sina sinnen.

När Thage bultar, bankar,

slår och behandlar materialet

på olika vis, får han de mest

spännande kreationer att ta

form.

– Jag gillar allt material,

särskilt sådant som har tagit

lite stryk. En plåt som har

legat och brunnit på ett

skrotupplag kan få fantastiska

färgskiftningar, säger Thage.

Ligger i tiden

Tekniken att arbeta med

assemblage ligger i tiden, det

har Thage själv fått erfara

flera gånger och verken är

eftertraktade. Han ångrar inte

sitt val av inriktning och ger

sig varje vecka ut på sin

cykel för att hitta nytt skrot –

gärna i Varberg, där han

tillbringar sina somrar. En

kulturgärning och en insats

för miljön, på samma gång.

Samlade på Rhodos

Skrotsamlandet är mödan

värt och uppskattas av

konsthandlare.

På Österlen i Skåne är konstrundan en klassiker

som lockar mängder av besökare.

I helgen går den för andra året i rad i Mark och Sjuhärad.

Det är endast konstnärer som står på agendan i helgen,

konsthantverkarna visar sina alster vid ett annat tillfälle. Skulptur,

måleri, grafik och textil visas tillsammans eller separat, det är

bara för besökaren att välja.

Varje enskild konstnär som deltar visar ett verk i en samlingsutställning

på Ålgården i Borås och ateljéer och utställningar

är öppna för allmänheten runtomkring i Sjuhärad och

Mark. Satsningen finansieras bland annat av sponsorer och

genom stipendier.

– Intresset var större än vad vi trodde, säger ordförande i föreningen

Konstliv Sjuhärad, Carola Melo, om förra årets konstrunda.

(MB)

Rundtur i konst

item9

Ur Göran Ivarssons målningar växer gestalter, relationer och stämningar fram.

Foto: Lena Carlsson

Kärlek till kontraster

item13
item15

Christine Ivarsson specialitet är att avbilda kvinnokroppar.

På en semesterresa

till Rhodos för åtta år sedan

fann Thage en medtagen,

nedfärgad spånskiva som

stod lutad mot några soptunnor

och skulle slängas.

Konstnärsådran vaknade till

liv och Kinnakonstnären såg

möjligheterna att göra något

vackert.

– Min sambo sade att om

jag tog med den skulle hon

inte åka med hem, säger han

och skrattar.

Men Thage bestämde sig

för att ta med sig skivan hem,

på hotellet sågade han den i

två bitar och klistrade fast

dem på utsidan av

resväskorna. När han kom hem

skred han till verket och

började göra två konstverk av

dem, ett av dem såldes vid

nästa utställning. Men det är inte

för att sälja som Thage i första

hand sysslar med assemblage.

Det är hantverket han tycker om,

att få se hur något verkligt kan ta

form, ur något så simpelt

som en bit skrot.

– Det är så roligt att hålla

på helt enkelt, säger han

entusiastiskt och återvänder

till sin arbetsbänk.

 

Per Niklasson

per.niklasson@markbladet.se

Konstrundan Sjuhärad 2010

Föreningen Konstliv Sjuhärad

item10

Festskildringar i olja,

figurer i screentryck

och frodiga kvinnokroppar

i bildväv.

Konstnärsparet Christine

och Göran Ivarssons

alster är fulla av

kontraster.

– Vi finner inspiration i

varandra, säger Christine.

– Jag har ett behov av att

uttrycka händelser och

reflektioner av sådant som

sker runtomkring mig,

säger han. Medan Göran

arbetar som konstnär på

heltid har hans hustru

Christine ett deltidsjobb

inom psykiatrin. För

henne är skapandet ett

nödvändigt sätt att göra

livet komplett.

– Jag blir hel och får leva

ut, säger hon.

Christine finns

representerad bland annat

på Marks kommun och

har haft samlings-

och separatutställningar

runtom i landet. Hennes

gebit är frodiga

kvinnokroppar och

uttrycksmedlen är

bland annat väv,

seriegrafier,

teckningar och collage.

Ett och samma motiv

upprepas ofta i olika

tekniker.

– Det är spännande att

översätta i andra material,

säger hon.

När Sundholmenparet

Ivarsson slår upp dörrarna

till sina ateljér under

Konstrundan blir det

Görans comeback i

utställningssammanhang

på ett par år. Göran finns

representerad bland annat

på Göteborgs

konstmuseum, Statens

konstråd och på

kommuner och landsting

runtom i landet. Han var i

många år en flitig

utställare av grafik och

oljemålningar såväl i

Sverige som Norge och

USA, men tvingades på

grund av sjukdom

avsäga sig alla sådana

uppdrag 2006. Efter att ha

återhämtat sig efter en

njurtransplantation visar

han återigen upp sina

alster, denna gång på

Konstrundan.

– Det blir en lagom start,

säger han.

Kvinnokroppar

Som tolvåring fick Göran

en målarlåda med oljefärg

i present.

Allt sedan dess har olja

varit Görans främsta

uttrycksmedel. Ur hans

målningar växer gestalter,

relationer och stämningar

fram.

Inspirerar varandra

Christine och Göran

kommer båda

ursprungligen från

Göteborg och de möttes

första gången på

Hovedskou Målarskola i

den staden. Men sökandet

efter ett vackert hus

rymligt nog för två

ateljéer drev dem till

Sundholmen och deras

nuvarande bostad.

Att dela samma ateljé är

det inte tal om.

– Man behöver lugn och

ro när man skapar. Vi går

in till varandra när vi har

problem och behöver en

”second opinion”.

Vi inspirerar varandra,

avslutar Christine

Ivarsson.

 

 

 

 

Lena Carlsson

lena.carlsson@markbladet.se